Under 1 500 år var Skedemosse på Öland en helig sjö dit befolkningen sökte sig för att offra. Traditionen inleddes cirka 400 år före vår tideräknings början och upphörde först när ön kristnades. Gåvorna till de högre makterna var av olika karaktär; vanligast var djur, särskilt hästar. De dödades och köttet åts upp av de som deltog i ceremonin, medan gudarna fick de köttfattiga delarna. Dessa handlingar avsågs att särskilt tillägnas fruktbarhetsgudarna. Till och med människor lämnades som offer, vilket senare utgrävningar konstaterat i fynd av ett 40-tal individer.
Under en senare period, 200–500 år efter vår tideräkning, sänkte man ned andra föremål, nämligen krigares vapen och personliga utrustning – något som vittnar om fientliga överfall på Öland. Dessa anfall slogs dock tillbaka och förlorarnas attiraljer offrades i sjön sedan den förstörts. Ytterligare en kategori utgörs av de guldsmycken som hittats i mossen, i vissa fall tillverkade bara för att vigas åt sjön. Skedemosse är för övrigt en av de guldrikaste fyndplatserna i hela Sverige.
Om författaren
Kent Andersson är arkitekt, docent och författare. Han arbetade många år på Historiska museet, bland annat som ansvarig för Guldrummet. Han är bosatt i Uppsala och författare till många böcker inom sitt fack, särskilt om järnåldern.